Min version - om det finns nån annan? Del 11
Ja just det, jag fick ju också höra Monas version av dagen när hon ”slängde ut Lisa ur svärfars hus”
Andrers hade då på förmiddagen, när hans sagt till mig att han skulle till sitt jobb och prata med sin chef, även gjort ett besök hos Sebastian och Mona i deras sommarstuga.
Mona, som redan dagen innan blivit hindrad av Sebastian och Svärfar att åka till Svärfars hus och be Lisa lämna huset, såg nu sin chans. När Anders pratade med Sebastian smet hon iväg.
Svärfar som nånstans i detta skede får veta vad Mona var i färd att göra tycker nu att Monas handlande är bra.
Hon hade tvätt i tvättmaskinen i Svärfars hus så hon låste upp dörren och gick in i huset. ”Alla” lampor i huset var tända, TVn stod på i vardagsrummet och hon möttes av en lien hund som sprang runt i huset och skällde.
Mona hängde tvätten, startade en ny omgång tvätt i maskinen. Slog på tevatten, och gick sedan och knackade på sovrumsdörren. Hon öppnade den och väckte tjejerna genom att säga att det var dags att kliva upp och att hon höll på fixa frukost till dem.
Hon fick ingen respons genast så hon fick säga till dem flera ggr.
När hon dukat fram frukosten på soffbordet vid TVn satte hon sig i fåtöljen och såg på Tv en stund innan Saga och Lisa kom och satte sig i soffan. När flickorna börjat ät av frukosten spände Mona ögonen i Lisa och sa att nu var det dags att flytta hem till mamma (eller vart han nu sa). Att hon nu levt färdigt på min och Anders bekostnad. Mona skrek inte men talade med bestämd ton.
Nånstans i denna scen ringer Lisa efter Anders. Mona hör att Lisa innan hon lägger på luren säger ”jag älskar dig ” till Anders.
En stund senare kom Anders till sin fars hus. Han var så arg att han skrek. Han ansåg att Mona inte hade med detta att göra. Att hon inte hade rätt att köra ut Lisa ur Svärfars hus.
--------
Innan jag lämnade Sebastian och Monas stuga sadom till mig att ”snälla, Maria ta med barnen och följ med oss till Emelies bröllop i Luleå!”
Emelie är kusin till Anders och Sebastian, och Anders, jag och barnen hade anmält att vi gärna vile delta på deras bröllop. Men med anledning av vår separation hade vi avbokat den resan och det deltagandet.
Jag funderade en stund och kände sen att; varför inte! Jag behövde komma bort, få göra nåt kul och umgås i positiv miljö några dagar.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Min mamma kom och hämtade mig i Mona och Sebastians stuga sent på kvällen.
Med ny energi och min nya vetskap om att jag inte var galen, att allt jag misstänk och lite till varit sant, åkte vi till Anders och mitt hus.
Anders var där med barnen.
Mamma följde med mig in. Jag skulle hämta lite kläder innan jag åkte med henne hem.
Men först vill jag få Anders att erkänna allt. Att berätta sanningen för mig.
Anders stod i vardagsrummet när jag kom in. Ilska och rädsla lyste i hans ögon. Han tittade inte på min mamma och hälsade inte på henne. Anders och jag gick ut till soffan på altanen och mamma satte sig i soffan i vardagsrummet med Melwin och höll honom sällskap framför TVn.
Jag gjorde och sa allt i min makt för att han skulle erkänna jag ” la fram silverbrickan”, så det var i princip serverat att erkänna allt. Men neej…
Det enda han sa, som var nära nog sanningen, var att efter några dagar efter att jag ställt honom frågan om han fortfarande älskade mig, börjat förstå att han och Lisa hade känslor för varandra. Men att dom inte viste om dom skulle inleda nåt förhållande för det….
När jag några dagar senare packat för att jag och Melwin skulle åka med Svärfar till bröllopet i Luleå poängterade jag för Anders att Lisa inte hade nåt att göra i mitt hus förutom att passa på att ta därifrån alla sina saker. Att jag inte heller var okej med att han lånar ut vår bil till henne.
Jag hade nämligen fått vet att hon kom till huset så fort jag hunnit lämna kvarteret.
Resan till Luleå med bil, med svärfar som chafför, var lång men jag gillar roadtrips så det var ändå skönt att på komma iväg ”från allt”. I Luleå hade vi bokat stuga på en camping och närmsta grannar i stugan bredvid var Sebastian, Mona och deras barn.
Dagen för bröllopet kom och jag duschade och, första gången på flera veckor, sminkade jag mig, klädde mig i kjol och top och kände mig riktigt fin. Jag bestämde mig för att det skulle bli en trevlig dag och kväll!
På förmiddagen innan bröllopet samlades vi först hemma hos en av brudens kusiner som har en liten bondgård med kor, höns och får. Vi fick se när deras duktiga vallhund vallade fåren. Sena åkte vi vidare till ”bondekusinens” syster där vi blev bjudna på smörgåstårta och dryck.
Vi rullade sedan vidare till lokalen där både bröllopet och bröllopsfesten skulle äga rum.
Det blev många kramar och glada återseenden med den släkt som kommit att bli även min under alla de år Anders och jag varit tillsammans. De flesta kände till omständigheterna kring mitt och Anders uppbrott medan andra funderade på varför han inte var med.
Anders kusin Marcus, tillika brudens bror har alltid varit en nära och fin vän till mig.
Han gav mig en hård kram och visade att han viste vad som hänt. Han gick för att antal år sedan igenom en tuff skilsmässa från sin fd fru.
Senare under kvällen när vigsel och bröllopsmiddagen var avklarade drog vi oss undan för att få prata ostört.
Marcus berättade då att Carro ringt honom några dagar innan bröllopet, när det kommit till hennes kännedom att jag skulle åka till bröllopet. Jag förstod först inte vad han menade, varför hade hon ringt honom, dom kände väl inte varann? Men jo, i samband med Marcus skilsmässa, som blev så infekterad att han behövde juridisk hjälp, hade Carro hjälpt honom att komma i kontakt med en bra familjejurist.
Men varför ringde hon Marcus strax innan hans systers bröllop?
Jo, de hade haft ett långt samtal där Carro som vanligt var den som pratat mest. Hon hade under samtalet bett att Marcus skulle hålla koll på mig, Vad jag gjorde under bröllopet, hur jag betedde mig och så vidare… Och hon ville att Marcus skulle höra av sig till henne efter bröllopet och lämna rapport.
Marcus sa att alla varningsklockor hade ringt för honom vid denna förfrågan och uppmaning. Att han självklart inte skulle meddela Carro nåt alls om mig och mina förehavanden på bröllopet. Vad det var hon nu trodde att jag skulle göra eller inte gör på detta bröllop vet jag ännu inte.
Dagen efter bröllopet ringde min (och Anders) vän Irene. Hon hade börjat misstänka att nåt inte var som det skulle.
Så jag berättade min version av vad som hänt den senaste veckan. Vi hade pratat i nästan en timme när det ringde på andra linjen i hennes telefon och hon meddelade mig att det är Anders. Hon avslutade vårt samtal med att lova att hon skulle ringa tillbaka när hon pratat klart med honom.
Vilket hon också gjorde efter ca en timme.
Andres hade bett henne att hämta honom i båthamnen där han burkade basta med sin kompis.
När hon kom till båthamnen och plockade upp Anders hade han Lisa med sig. Båda satt sig i Irenes bil. Anders på passagerarsätet och Lisa i baksätet. Anders hade tittat på Irene och frågat vad hon tyckte om detta, syftande på att han och Lisa inlett ett förhållande.
Irene svarade då att hon tyckte det var förjävligt! Varpå Lisa börjar argumentera från baksätet. Irene bad henne att bara vara tyst. Diskussionen pågick medan Irene kör Anders och Lisa till mitt och Anders hus. (Där han lovat mig, innan jag åkte till Luleå, att Lisa inte skulle vara mer än när hon hämtade sina saker)
Lisa bjöd Irene att komma in (i mitt hus!) för att fortsätta prata, men Irene sa att hon inte har något att säga henne men att hon ville prata med Anders mellan fyra ögon. Lisa gick då själv till mitt hus, låste upp dörren med den nyckel hon lånat och alltså inte lämnat tillbaka.
Irene och Anders åkte iväg en liten sväng och Irene sa sitt hjärtas mening om hur hon såg på situationen och hur Anders agerat gentemot mig.
Efter deras samtal släppte hon av även Anders utanför vårt hus.
När jag fick höra detta ringde jag upp Anders. Jag försökte hålla mig lugn där jag stod och pratade med honom i min telefon utanför campingstugan i Luleå. Men det var mer än svårt och bit för bit höjde jag rösten varefter att vårt bråk eskalerade. Till slut skrek jag – utan att jag märkte det. När Sebastian så kom utspringande ur sin stuga, tog tag i mig och satte mig i sin bil.
Jag ifrågasatte så klart varför Lisa var i mitt hus. Varför Anders var så dum att han istället för att fokusera på vår skilsmässa och allt praktisk runt den rände runt i samhället med Lisa.
Under vårt samtal hörde jag att Anders befann sig i en bil. Jag frågade varför han körde bil när han druckit öl. Men i samma veva jag ställde frågan hörde jag Lisa i bakgrunden och förstår att hon, trots att Anders lovat att hon inte ska köra våra bilar längre, är den som körde bilen.
Anders påstod att dom var på väg för att hjälpa hans vän som han nyss bastat med. Denne vän hade då hört av sig, mådde dåligt och sa att hen skulle dränka sig i älven.
Lisa skrek i bakgrunden att jag inte var värd att parta med, att Anders skulle lägga på luren.
Jag sa (skrek?) till Anders att hon genast skulle stanna bilen, att hon inte hade rätt till att köra min bil utan mitt godkännande. Jag blev då anklagad för att inte bry mig om att Anders vän mådde dåligt och att dom måste åka och ta hand om hen. Jag svarade att hen har ju en man/fru som hen bör kunna få hjälp av och att om hen påstår att hen ska ta sitt liv så är det ett rop på hjälp och att hen inte kommer att göra slag i saken.
Plötslig började Anders flämta och låta väldigt andfådd så jag fråga de vad han nu höll på med. Flämtande, irriterad och upprörd svarade han att han sprang efter vägen,
Va? Varför frågade jag, och fick till svar att Lisa parkerat bilen hemma hos Svärfar eftersom jag sagt att hon inte fick köra den och att hon sedan sprungit iväg så nu sprang Anders efter henne…
Sen slängde han på luren i mitt öra.
Ja men detta är så himla sjukt!! Lisa & Carro verkar vara helt galna båda två. Bilden av vilken parasit Lisa är blir ju väldigt tydlig. Om de nu fortfarande lever ihop idag, Anders & Lisa, så tror jag att det kommer bli mycket svårt för honom att göra sig av med henne ifall han lessnar. Hon kommer klamra sig fast in i det sista. Ett hus. En försörjare. Någon som verkar bara ta hand om henne. Inte kommer hon släppa det där.
Fy fan va förbannad jag blir på Anders också. Vad är han för någon konstig kris som ens vill ha en såpass ung tjej? Vad har man ens för utbyte med sån stor ålderskillnad.
Va GLAD att du slapp det där. Även om det kan kännas surt. Jag hejar på dig (även fast vi inte känner varandra, haha)
Ha en bra dag/ Dottie