Life of Maria

Tack till alla som läst Min version - om det nu finns nån annan? och på nåt sätt hört av sig och stöttat mig. Det betyder så mycket mer än ni kan ana! Vänner, familj och bekanta som fanns runt mig när allt utspelade sig, och såg och hörde hur jag blev behandlad av Anders, Lisa och Co har beskrivit dem och deras agerande med nästan exakt samma ord som ni läsare gjort. 

Det tröstar nåt enormt! Jag kände mig många gånger "galen". Allt var så orealistiskt och verklighetsfrämmande. Den jag litat på allra mest och levt med i 26 år var plötsligt en främling som gjorde ALLT han nånsin föraktat när andra gjorde.

Jag förundras ibland över att jag lyckats och orkat gå vidare. Men jag hade filosofin redan från början att gå rakryggad och stolt genom det hela, jag var offret och inte förövaren.
Förövaren har jag fått höra att han undvikit vänner och bekanta, "hukat" bakom butikshyllor eller undvikit möta deras blickar.

 

Anders och jag är trots allt, och från min sida enbart för barnens skull, "vänner" idag. Inte så att vi umgås men vi kan prata och har barnens bästa i fokus.
Lisa och Anders är fortfarande ett par men jag har ingen kontakt med Lisa. Har försökt några ggr, även det för barnen skull, men det har inte funkat.
Lisas föräldrar bröt jag med och inte återupptagit någon kontakt med.

Anders och min separation blev en långdagen och plågsam process. Så när jag kommit ur den, stapplat mig upp på fötter igen med ovärderlig hjälp av mitt sociala nätverk ställde jag in mitt fokus på barnen. Nu var det jag och dom mot världen och för deras skull skulle jag ta mig framåt. Jag ville inte ta i en karl ens med tång (och inte ett fruntimmer heller eftersom jag inte spelar i den ligan) på många år.

 

Men ni som har läst tidigare inlägg vet ju hur det gick med det när Henrik kom in i bilden.
Och vilken bra bild det blev! . Impulsiva som vi båda är så fyllde vi bilden snabbt med att flytta ihop, köpa stor villa så att alla 6 barnen i vår huller-om-buller-familj ska få plats och som grädde på moset en hund vid namn Olof.
I skrivande stund håller vi på att renovera vårt nya blivande sovrum. Så kanske jag ska fylla bloggen med renoveringsinlägg och före- och efterbilder? Vad säger ni?